Nybyggnader eller ”ekobyn”

Vi vill koncentrera huvuddelen av investeringen på fastigheten utanför ”slussen”. Vi kommer att göra nödvändig upprustning av bostadshuset och ladugården omgående men siktar sedan på investeringar i ekobyn och den kringliggande permakulturen. Ekobyns centrum beräknas ligga på det stora hällstensområdet på Suderbys 1:25, närmare till fastighetens östra gräns än till den stora vägen. Vi har redan varit i kontakt med Fornsalen och Länsstyrelsen om varsam byggnation i närheten av fornminnen. Vi vill börja med att bygga en modellstuga för året-runt boende. Vi beräknar plats för 10 st mindre hus/stugor som kretsar runt ett större allhus och mindre badhus. Andra byggnader som kan förekomma är jordkällare, bakugn, förädlingskök, växthus, konstnärsateljéer, kurslokaler och andaktsplats. All byggnation kommer att omringas av permakulturodlingar.

Det kommer att innebära större investeringar på fastigheten, i storleksordningen 5-9 miljoner under de närmaste 1-3 åren. Med 30 medlemmar handlar det om max 300 000 kr/person eller 100 000 kr i insats och 200 000 till i hyror över ca 16 år. Investeringen är egentligen rätt låg per person. Förklaringen är att husen är små, dyrare maskiner/inrättningar är av enkel standard och samlade centralt i allhuset och badhuset. Vidare är konstruktionen av husen gjort med närproducerade naturmaterial, t ex stockar, halmbalar, lerbruk och sten samt med medlemmarnas egen arbetskraft.

Andra investeringar

Utöver husen i ekobyn kommer vi att investera i förnyelsebara energisystem, huvudsakligen solel och ev. vindel från gårdssnurra. Vattensystemet måste kompletteras med ny dricksvattenbrunn i närheten av ekobyn. Avlopp, där endast BDT/gråvatten får förekomma, ska hanteras genom biologisk rening in i ett växthus. Väg-infrastrukturen blir minimal med möjlighet för utryckningsfordons tillträde till ekobyn över hällstensområde och en gångstig kommer att koppla slussen och ekobyn.

Permakulturen kommer att kräva stor investering, delvis i pengar men mest i tid. Vi kommer att behöva skapa förutsättningar för odlingar större delen av året; designa, plantera och sköta om tusentals träd och växter. Kostnaden för markarbete, inköp av träd och plantor kan kosta uppåt 800 000 kr och kommer att genomföras parallellt med ekoby-investeringen under de närmaste 3 åren. Permakulturen kommer att delvis försörja Suderbyns matbehov men också skapa ljudvall mot vägbuller.

Efter ekobyn och permakulturen är etablerade kommer en kulturhistorisk renovering av bostadshuset (bulhus från 1834) kunna prioriteras.

Vad är permakultur?

Permakultur är en praktisk vetenskap och ett av världens mest holistiska analys- och planeringsredskap. Kärnan i permakultur är ett designsystem. Det är baserat på platsens förutsättningar, ekologi, energieffektivitet och ett etiskt förhållningssätt. Permakultur bygger på samarbete och på lokala resurser i kretslopp.

Permakultur uppfanns i Australien på 70-talet som en reaktion på industrijordbruket som kunde förstöra en känslig jord inom något tiotal år. Ordet står för PERMAnent AgriCULTURE. Under årens lopp har permakultur börjat användas i många länder och inom olika samhällssektorer. Det handlar om att bygga upp en resursbas och använda resurser på ett effektivt sätt.

Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet. Zontänkande är centralt i permakulturdesign, där zon 0 är självaste boendet och allt planeras i förhållande till avståndet från bostaden.  

Svensk forskning om permakultur

Ett flertal vetenskapliga uppsatser har skrivits om permakultur på SLU under senare tid.  Kralmark (2004) skriver om permakulturens förhållande till hållbar utveckling,  Råberg (2007) om permakultur i ekobydesign, och Henriksson (2007) om permakultur i kallväxthus. Under SLUs eko-konferens i november 2007 diskuterade forskarna om det gick att bedriva permakultur i större skala i Sverige av klimatskäl. I nordiskt forskarnytt för ekologiskt lantbruk rapporteras om IFOAMs årskongress 2005 där vikten av permakulturdemonstrationer framfördes.  

Permakultur och Suderbyn ek. för. Suderbyns styrelse har deltagit i permakulturdesignutbildning i Australien 1992 och två av tre ledamöter har utbildningscertifikat i permakulturdesign. Utbildningen bekostades av Sida under en anställningstid som biträdande expert på FN: s jordbruksorgan FAO. Två av tre styrelseledamöter har vidareutbildat sig på egen bekostnad i permakultur och ekobydesign under mars 2007 i Findhorn Ekoby, Skottland och hela styrelsen har deltagit i permakulturpraktik i Holma sommaren 2007. Alla 5 grundare av Suderbyn ek. för. är medlemmar i ideella föreningen Permakultur i Sverige.  

Hur arealberoende är behovet?

Syftet med förvärvet är att anlägga Sveriges första permakulturskogsträdgård med integrerat boende. Det bästa exemplet av en skogsträdgård i Sverige idag finns i Skåne. Skogsträdgården i Holma, Höör kommun som upptar 5000 kvm men saknar boende. Demonstrationen i Holma som delvis finansierades genom Jordbruksverket och Naturastiftelsen har utpräglat utbildningssyfte och är i direkt anslutning till en folkhögskola/kursgård. En nysatsning på Västkusten är Permakulturskogen Hällskogen och Ekoprojektet Hällmarkeni Svenshögen, Stenungsund kommun. Länsstyrelsen i Västgötaland och svenska naturskyddsföreningen har medverkat i startfasen av projektet som har som syfte att demonstrera kalhyggefritt kontinuitetsskogsbruk efter permakulturprinciper. Inte heller här kommer boende att integreras på fastigheten.   Att anlägga en skogsträdgård med boende kräver tillfredställande areal för slutna kretslopp av näring och vatten. 5 ha kommer att behöva brukas i sin helhet för utomhusodlingar, kallväxthus och boende. Eftersom vi ska eftersträva en hög grad av självförsörjning i mat kommer ett brett register av växter och arter att odlas för att möjliggöra skörd året runt. Arealen kommer dessvärre inte att räcka till för försörjningen av byggmaterial. Det är tveksamt om arealen kommer att räcka till energibehovet. Att komplettera fastigheten med närliggande skogskifte är ett önskemål för att kunna täcka dessa behov.

Bilden: Diskussion om ekobyar, permakultur mm med vänner från systerprojektet Hällmarken på Västkusten.

Varför väljer vi ekonomisk förening som ägandeform?

Ha en icke-vinstdrivande ägandeform Permakultur vilar på ett långsiktigt tänkande att bruka jorden för att berika den biologiska mångfalden och återställa balansen i naturen. Ekonomisk förening som ägandeform kräver inte kortsiktig vinstfokusering.  

Möjliggöra bred delaktighet i demonstrationsgården För att motivera andra att ansluta sig till projektet med både investeringsmedel och eget arbete måste ägandeformen tillåta en utvidgning av ägandet till fler.  

Styrning genom demokratiskt och transparent ägande Ekonomiska föreningar följer den demokratiska principen ”en person - en röst”. Ekonomiska föreningar kräver också transparens mot medlemmarna. Detta anser vi är viktigt för demonstrationsträdgården.  

Öka mångfalden i svenskt lantbruk Lantbruk i Sverige idag domineras av svenska män i medel och övermedelålder. Demonstrationsprojektet syftar till att utvidga deltagandet till unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Styrelsen idag består av just dessa tre underrepresenterade grupper.  

Delta i utvecklingsprojekt med offentligt stöd Demonstrationsprojektet tar risker och kan därför komma att vilja delta i nydanande satsningar där offentlig finansiering finns för att minska risktagandet. Denna ägandeform tillåter att söka medel från ett flertal källor.    

Delta i internationellt samarbete Medlemskap i svenska och internationella sammanslutningar är inte alltid öppna till privatpersoner och vinstdrivande företag. Vid första styrelsemötet beslutades att ansöka om medlemskap i bl a Global Ecovillage Network, som bara är öppet till demokratiska organisationer.